Vad vore livet egentligen utan lite snesteg, misstag och impulsiva handlingar? Hur roligt skulle det vara att leva om vi inte bröt mot normerna ibland? Tänk att leva sitt liv som en robotliknande människa - inga plötsliga ryck, inte väcka känslor hos andra genom olika upptåg och viljor. 

En ekra i buddismens åttafaldiga väg är rätt tänkande, det syftar på att vi ska släppa igenom våra känslor och tankar för att ångra oss efteråt. Vi ska inte få dessa eländiga tankar om att vi skulle gjort på ett annat sätt istället eller att vi borde passat på när vi hade chansen. Detta tycker jag är en jäkla bra tanke, jag är en trogen följare. Allt som slår en in behöver inte vara det rätta just för stunden men jag tror att i det stora hela så borde du inte gjort någonting annorlunda. Jag kan säga att jag aldrig skulle sitta i den livssitsen jag sitter i om jag inte skulle ha snubblat lite på mig själv ibland och jag är såååå tacksam för att jag fått lov att göra det också. 

Jag ser mig själv som en någorlunda impulsiv, jag tänker hellre efter än före (... oftast) och jag tror att det kan vara bra på många sätt. På så sätt får vi fram oss själva på ett mycket bättre sätt. Sen är det klart att vi inte kan vara någon slags gud i allas ögon genom att göra det som känns bäst för just oss, just då och just där men det går inte att leva ett liv och kalla det sitt eget om vi strävar efter att tillfredställa andra.

Nu ska jag käka, ha det!