Att känna sig förälskad eller kär måste ju vara den allra bästa känslan vi människor kan känna! Det härliga pirret i magen, förväntnigarna och känslornas egna berg- och dalbana. Tänk tiden då man vaknade på morgonen med förhoppningar om att denna dagen, då kommer det fan hända någonting, men också besvikelserna och tårarna som faktiskt inte gjorde något. Bara jag fick kolla på honom och känna hans närvaro, det vägde upp alla andra känslor. Nu när vårkänslorna börjar krypa tillbaka efter en lång semester så följer dessa fantastiska känslor med i resväskan. Som tur så har jag bara öppnat någon centimeter av dragkedjan än så länge...